Andreas Lindholm har länge engagerat sig i funktionsrättsfrågor och brinner extra mycket för neuropsykiatriska diagnoser. Att han själv har autism ser han oftast som en fördel, men ibland även som ett hinder.
Under uppväxten hade Andreas Lindholm gott om vänner och var omtyckt av de andra barnen på förskolan. Rätt snart blev det dock uppenbart att han hade drag som skiljde honom från mängden, och som ibland ställde till det för honom. Han fick diagnosen DAMP, det som idag kallas ADHD.
Med tiden började familjen ifrågasätta läkarens bedömning och när hans yngre syskon fick autismdiagnos började man misstänka att Andreas också var på spektrat. Efter en utredning visade det sig att han utöver ADHD uppfyllde kriterierna för Aspergers syndrom, en slags högfungerande autism. Även Aspergers syndrom har sedermera ersatts av det bredare begreppet autismspektrumsyndrom i DSM–5, men finns kvar i den andra diagnosmanualen ICD-10 och används fortfarande i Aspergers-communityn, berättar Andreas.
Idag är Andreas 34 år, gift och har sin dagliga verksamhet som vaktmästare på Skatteverket. Han har även arbetat som journalist och engagerat sig i funktionsrättsfrågor. Som journalist var han specialiserad på elektronisk musik, där han intervjuat många världsartister. Han ger även ut egen musik under artistnamnet Andy Planck.
Trots intresse för både musik och radio har han stora problem med just ljud, något som är vanligt för människor med autism.
– Ljudkänsligheten tycker jag är väldigt jobbig. Är det riktigt illa blir jag helt inlåst i mig själv utan att kunna kommunicera med omvärlden, jag tappar talförmågan. Sedan fungerar jag ju olika bra beroende på dagsform. Det där med sömn är också tufft, många med autism inklusive jag själv lever med stora sömnsvårigheter, berättar Andreas.
”Ljudkänsligheten tycker jag är väldigt jobbig. Är det riktigt illa blir jag helt inlåst i mig själv utan att kunna kommunicera med omvärlden, jag tappar talförmågan.”
Autism är ett spektrumbegrepp där somliga har stora problem, medan andra ligger i den del av spektret där det inte påverkar lika mycket. Andreas är i den högfungerande delen och tycker att fördelarna oftast överväger nackdelarna.
– Jag tycker själv att min autism är mer en tillgång, medan min ADHD ställer till det mer. Men autismen har till exempel lett till att jag fått vara utlånad under sex månader till ett projekt om kognitiv digital tillgänglighet på Skatteverket, där jag har min dagliga verksamhet.
Den nya neuropsykiatrin
Neuropsykiatri är en relativt ung vetenskap, där exempelvis den svenske forskaren Christopher Gillberg har haft stort inflytande. Under stora delar av 1900-talet beskrevs autism ofta med obelagda psykoanalytiska förklaringsmodeller där man tänkte sig att autism orsakades av känslokalla föräldrar. Främst lade man skulden på mammorna, vilket gav upphov till uttrycket ”kylskåpsmammor”.
Numera dominerar istället neuropsykiatriska förklaringsmodeller som baseras på systematisk forskning. Mycket är ännu oklart men man har börjat förstå autism bättre och kan exempelvis med säkerhet säga att det finns en stark genetisk komponent. Andreas tycker att den nya vetenskapen har fört mycket gott med sig, men att det alltjämt finns stora kunskapsluckor och ovetenskapliga behandlingsmodeller.
När man talar med Andreas slås man av hans varma och vänliga sätt. Han är okonstlad och uttrycker sig exakt, men är samtidigt rolig och tycker om ironi.
Förutom musik, radio och ett specialintresse för tåg, är Andreas engagerad i baptistkyrkan i Uppsala. Han är själv troende och har läst teologi på Uppsala universitet. Dessutom har han arbetat för Stadsmissionen i Uppsala. Hans intresse för funktionsrättsfrågor har också gjort att han hållit sig uppdaterad på forskningsläget. Förutom mer läkemedelsforskning, och inte minst biverkningar av olika mediciner, tycker han att det behövs fler tvärvetenskapliga studier.
– Jag skulle gärna se mer forskning i skärningspunkten mellan psykiatri och vanlig vård, till exempel kring sömn och mage och tarm. Många autister har mycket problem med magen och med ätning. Därför vore det viktigt att forska på detta. Likaså fältet autism och sex och samlevnad är ett underforskat område. FUB Uppsala har just nu ett arvsfondsprojekt som ska utveckla en app för just säkrare dejting för människor med intellektuell funktionsvariation och på autismspektret. Forskning behöver också bedrivas kring strukturella orättvisor men då pratar vi funktionshinderforskning i stort, och inte bara för människor på autismspektret.
”Många autister har mycket problem med magen och med ätning. Därför vore det viktigt att forska på detta.”
Vad är autism?
Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar ens sätt att kommunicera och interagera med andra människor. Det är någonting du föds med och som består livet ut. Hur mycket det påverkar ditt liv varierar dock mycket eftersom det är en sprektrumdiagnos, där vissa har större funktionssvårigheter än andra. I det diagnossystem som används i Sverige, ICD-10, ingår fortfarande diagnoser såsom Aspergers syndrom och atypisk autism, medan det amerikanska systemet DSM-5 numera använder samlingsdiagnosen autism.
Autism märks främst i svårigheter med samspel och interaktion med andra människor, samt begränsade val av intressen och beteenden. Det är vanligt att man har svårigheter att förstå hur andra tänker och känner, och att man själv blir missuppfattad av sin omgivning. Till exempel kan man ha svårt att förstå liknelser då man tolkar dem allt för bokstavligt. Autism kan också innebära ökad känslighet för sinnesintryck såsomljud, lukter och smaker.
För att underlätta för någon med autism är det bra att skaffa sig kunskaper om diagnosen, vilket förbättrar förståelsen och stödet i vardagen. Eftersom personer med autism kan ha svårt att sortera intryck är det ofta nödvändigt att anpassa vardagen så att omgivningen är förutsägbar och lugn.
För barn med autism finns det hjälpmedel såsom bildschema och berättelsebok, som gör det lättare att kommunicera med barnet.
Så här kan du få hjälp
Alla känner någon med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Har du själv eller känner du någon som har symtom som liknar de Andreas har och som kanske skulle behöva en utredning kring autism?
Om du vill utreda autism kan du börja med att vända dig till din vårdcentral. De kan hjälpa till med en första bedömning.
För att söka akut hjälp kan du alltid kontakta 112 eller vända dig till närmaste psykiatriska akutmottagning. Psykiatriska akutbehandling finns dygnet runt i hela landet, liksom övriga medicinska akutbehandlingar.
Vill du veta mer rekommenderar vi att du går in på 1177 Vårdguiden och läser mer om autism.
Andreas musik finns på Spotify.
Foto: James Markham Photography