Ätstörningar behöver prioriteras högre inom forskningen
Ätstörningar har länge varit ett underprioriterat område inom forskningen. Lisa Dinklers banbrytande forskning ger hopp om bättre förståelse och nya behandlingar.
Lisa Dinkler är biträdande lektor i psykiatrisk epidemiologi vid CEDI (Centre for eating disorders innovation) på Karolinska institutet i Stockholm. Hon forskar om ätstörningar och fokuserar just nu på den ännu relativt okända ätstörningen ARFID (avoidant restrictive food intake disorder, eller undvikande/restriktiv ätstörning på svenska).
ARFID innebär att man äter för lite eller bara kan äta vissa typer av livsmedel, eller både och. Till skillnad från exempelvis anorexi drivs den som lider av ARFID inte av en strävan efter att bli smal. Man har istället svårt att äta på grund av känslor av obehag och rädsla.
– Med min forskning försöker jag förstå orsakerna bakom ARFID samt dess samsjuklighet och förlopp. Det är jätteviktigt att forska om ARFID eftersom det är ett relativt nyligen definierat tillstånd, vi vet fortfarande väldigt lite om det, till exempel om orsakerna bakom. Därför är det fortfarande svårt att utveckla behandlingar, berättar Lisa.
Det är jätteviktigt att forska om ARFID eftersom det är ett relativt nyligen definierat tillstånd, vi vet fortfarande väldigt lite om det.
Första tvillingstudien om ARFID
Tillsammans med kollegor genomförde Lisa 2023 den första tvillingstudien någonsin på ARFID, som visade att tillståndet är ärftligt i hög grad. Nästan 80 procent av risken att drabbas kunde förklaras av ärftliga faktorer, visade den uppmärksammade studien som delfinansierades av Fonden för Psykisk Hälsa, med särskilt stöd från Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm.
– Stipendierna från fonden betyder jättemycket eftersom de har gjort att jag har kunnat anställa en forskningsassistent som hjälper mig med data-analys och artikelskrivande. De har också gjort att jag kunnat söka kurser för att vidareutbilda mig inom diagnostik och behandling av ARFID.
Att stödja ätstörningsforskning är extra viktigt, eftersom forskningen i regel är underprioriterad. Lisa tror att det beror på gamla fördomar om ätstörningar som lever kvar.
– Ätstörningsforskning får tyvärr mindre pengar än andra medicinska områden och man tror att det beror på olika missuppfattningar om ätstörningar, till exempel att de bara drabbar smala vita unga kvinnor, och att de är ovanliga. Det stämmer dock inte.
Ätstörningsforskning får tyvärr mindre pengar än andra medicinska områden och man tror att det beror på olika missuppfattningar om ätstörningar.
Nästa steg i Lisas egen forskning är en ny stor studie som kallas ARIES, där hon och hennes kollegor vill undersöka genetiken bakom ARFID närmare. Genom att identifiera vilka gener som är associerade med förhöjd risk att drabbas av ARFID, hoppas man kunna förstå tillståndets underliggande biologiska mekanismer.
– ARIES står för ARFID initiative Sweden. I den studien försöker vi förstå de miljömässiga och genetiska faktorer som orsakar ARFID. Vi kommer att samla in DNA-prov och frågeformulär från många tusen barn och vuxna med ARFID.
Om du vill veta mer om ARIES, finns mer info på ariesstudy.se.