Depression är en av våra vanligaste folksjukdomar

Depression är en av våra vanligaste sjukdomar som medför ett enormt lidande och stora kostnader för samhället. Trots det så vet vi fortfarande väldigt lite om depression och forskningen står inte alls i proportion till ohälsan som sjukdomen orsakar.

Johan Lundberg är överläkare i psykiatri och docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Tillsammans med sin forskargrupp vill Johan hitta bättre och mer effektiva behandlingar för depression och ångestsjukdomar.

Vad är depression och hur vanligt är det?

– Depression är en av våra vanligaste folksjukdomar och enligt Folkhälsomyndigheten drabbas en av fem svenskar av depression någon gång under sin livstid. Globalt uppskattas drygt en kvarts miljard lida av depression och enligt Världshälsoorganisationen WHO utgör sjukdomen den främsta orsaken till funktionsnedsättning i världen.  Depression kännetecknas av en sänkt grundstämning som kan ha inslag av ångest, psykomotoriska hämningar, sömnsvårigheter och minskad aptit. En depression medför ett stort individuellt lidande och är ett livshotande tillstånd. 

Varför får man en depression?

– Vi vet inte varför man får en depression men det finns flera olika faktorer som kan öka risken att få depression. Det kan till exempel handla om ärftlighet, traumatiska händelser, stress, ökad sårbarhet och missbruk av alkohol eller droger. Depression kan också utlösas av somatiska sjukdomar som till exempel cancer, kronisk smärta eller hjärtsjukdom. Men det finns dock inga självklara orsaker på gruppnivå som kan förklara varför någon drabbas första gången av en depressiv episod. Det vi vet är att om man har haft en depressiv episod så är det en stor riskfaktor i sig att drabbas av ytterligare episoder. Om man letar efter förklaringar hos personer som upplever sin första depressiva episod så är det vanligt förekommande att många upplever en negativ eller okontrollerbar stress.

Depression är en stor orsak till ohälsa globalt och dagens behandlingar lämnar tyvärr en stor andel av de som drabbas utan vare sig bot eller lindring.


Hur ser forskningsläget ut just nu?

– Depression är en stor orsak till ohälsa globalt och dagens behandlingar lämnar tyvärr en stor andel av de som drabbas utan vare sig bot eller lindring. Mitt huvudsakliga fokus är att få en förståelse för de centrala biologiska förändringarna som uppstår vid en depression. Om vi kan angripa dessa förändringar så kan det bädda för nya och bättre behandlingsmetoder för depression. 

Under de senaste åren har ljuset riktats mot möjliga nya behandlingar, med snabbare och eventuellt långvarigare effekt än typbehandlingarna KBT och SSRI. Till exempel läkemedlet ketamin som bland annat påverkar hur hjärnans signalämne glutamat fungerar, samt substansen psilocybin som påverkar en av hjärnans 14 serotoninreceptorer.

Forskningen om behandling av depression står inte alls i proportion till den ohälsa sjukdomen orsakar, och mer forskning är en möjlighet att utveckla bättre vård och bättre behandlingsmetoder!


Varför behövs det mer forskning? 

– Som jag nämner tidigare så är depression extremt vanligt, det är ett långdraget tillstånd och funktionsnedsättande, samtidigt som dagens behandlingar inte är tillräckligt effektiva. Forskningen om behandling av depression står inte alls i proportion till den ohälsa sjukdomen orsakar, och mer forskning är en möjlighet att utveckla bättre vård och bättre behandlingsmetoder!

Stöd depressionsforskningen med en gåva – du kan skänka direkt på vår hemsida, eller varför inte starta en egen insamling på Facebook? Vi delar även ut särskilda stipendier till suicidpreventiv forskning. Läs mer om vilka forskningsprojekt vi gett stipendier.

Foto: Martin Stenmark, Karolinska Institutet