Vi behöver fler effektiva beroendebehandlingar
Beroendetillstånd är den vanligaste sjukdomsgruppen i psykiatrin. Redan idag finns fungerande behandlingar, men effekten är ibland otillräcklig och mer forskning krävs, menar forskaren Johan Franck.
Johan Franck är chef över Beroendecentrum Stockholm och professor i psykiatri. Han är även en del av Fonden för Psykisk Hälsas vetenskapliga råd, som varje år fördelar våra insamlade medel till de mest lovande forskningsprojekten.
Beroendetillstånd är vanliga folkhälsoproblem som varje år kostar samhället mångmiljardbelopp, tusentals människoliv och ovärderligt mänskligt lidande. Stigmat kring dessa tillstånd är stort och gör att många inte söker vård, trots att det redan idag finns en del fungerande behandlingar. De behandlingar som finns hjälper emellertid inte alla och mer forskning behövs, menar Johan Franck.
Hur vanligt förekommande är beroendetillstånd?
– Beroendetillstånd är den största sjukdomsgruppen i psykiatrin. Oftast tänker vi på alkohol och narkotika, men glömmer något så vardagligt som daglig tobaksrökning. Det är ett beroende med mycket hög sekundär sjukdomsbörda, och som förkortar livet med cirka tio år i genomsnitt. Alla som ”kan” sluta röka har ju gjort det. Idag är det endast sex procent av personer över 16 år i Sverige som röker tobak dagligen. Men bland patienter i psykiatrisk vård eller beroendevård röker sju av tio.
– Alkoholberoende förekommer hos cirka fyra procent av befolkningen. Utöver detta förekommer riskbruk av alkohol – alltså en konsumtion som medför en tydlig risk för psykiska och kroppsliga skador – bland 15 procent. Åtta procent uppger att de använt narkotika det senaste året. I Sverige finns troligen cirka 10 000 personer som injicerar narkotika, men siffrorna är osäkra.
Vet vi idag varför man får en beroendesjukdom?
– Det är alltid en kombination av arv och miljö. Arvet kan vi inte göra så mycket åt, man kan exempelvis jämföra med att ha låg nivå av pigment i huden – då ska man ju akta sig för solen. Den som har mycket beroendeproblem och andra psykiska problem i släkten, eller själv har haft psykiska besvär, bör vara försiktig med både alkohol, tobak och narkotika.
– Man ärver inte själva beroendesjukdomen, utan snarare en biologisk risk att utveckla beroende. Till detta kommer givetvis allmänna risker som att vara utsatt för olika former av stress, exempelvis arbetslöshet. En annan viktig riskfaktor är naturligtvis mängden och frekvensen av substansbruket.
”Den som har mycket beroendeproblem och andra psykiska problem i släkten, eller själv haft psykiska besvär, bör vara försiktig med både alkohol, tobak och narkotika”
Har forskning lett till fungerande behandlingar?
– Ja, det finns flera läkemedel som dämpar suget efter alkohol. Med psykologisk behandling kan man bli bättre på att undvika risksituationer. För personer som utvecklat beroende av starka värktabletter eller andra opioider, exempelvis heroin, finns särskilda läkemedel som metadon och buprenorfin som minskar suget, möjliggör rehabilitering och kraftigt minskar risken att dö av beroendesjukdomen. Läkemedlet naloxon kan användas som nässprej för att motverka en överdos av heroin. För personer med amfetaminberoende kan naltrexon ha en förebyggande effekt. Medicin mot adhd kan även förebygga återfall i beroende hos personer som både har adhd och problem med droger.
Vad tycker du man ska göra ifall man själv har en beroendesjukdom?
– Prata med en vän. Prata med din husläkare. Ring anonymt till Alkohollinjen. Gå in på alkoholhjalpen.se eller droghjalpen.se eller ring en beroendemottagning via 1177.se. Kontakta AA eller NA. För hjälp mot tobaksrökning, ring Sluta Röka-linjen. Det kan vara svårt att ta första steget mot att minska sitt alkohol- eller drogintag, men det viktiga är att inte ge upp. Om du tar ett återfall, kontakta din mottagning igen, det är ingen skam att inte lyckas bli substansfri. Det kan ibland ta lång tid men många lyckas blir helt substansfria, och många kan minska antalet återfall och göra återfallen kortare. Det är viktigt att även få behandling för eventuella andra psykiska besvär, exempelvis depression.
”Det kan vara svårt att ta första steget att minska sitt alkohol- eller drogintag, men det viktiga är att inte ge upp. Om du tar ett återfall, kontakta din mottagning igen, det är ingen skam att inte lyckas bli substansfri. Det kan ibland ta lång tid men många lyckas blir helt substansfria, och många kan minska antalet återfall och göra återfallen kortare.”
Varför behövs mer forskning kring beroendemedicin, tycker du?
– De behandlingar som finns hjälper inte alla, och effekten är ibland otillräcklig. Den ekonomiska kostnaden för beroendesjukdom är mycket stor och till det kommer det stora mänskliga lidandet som drabbar både patienter och närstående. Det behövs mer forskning om vilken behandling som är bäst vid så kallad samsjuklighet, då en person har både beroende och annan psykisk ohälsa samtidigt. Många som injicerar droger riskerar att få hepatit C och forskning behövs om hur behandling av dessa grupper bör skötas. Alkohol och droger leder till våld, olyckor och andra samhällseffekter. Vinsterna av ännu effektivare behandlingar skulle bli stora.