Malou Welander förlorade sin lillebror i suicid och har själv levt med psykisk ohälsa. Mitt i sorgen hittade hon tillbaka till leran och skapandet som en gång hade hjälpt henne genom tuffa perioder i livet. Idag säljer hon sina handgjorda smycken och skänker en del av överskottet till forskning om psykisk sjukdom och suicidprevention.
För många kan kreativitet vara ett sätt att vila från vardagens krav. För andra blir skapandet något större: ett sätt att hantera ångest, sorg och livskriser när orden inte räcker till. För Malou Welander har leran blivit en plats där känslor får ta form och smärtan får ett uttryck utan att ta över.
Till vardags arbetar Malou som kurator och KBT-terapeut och möter dagligen människor som lever med psykisk problematik. Själv flyttade hon hemifrån redan i tonåren under en turbulent period, präglad av ångest.
– Min familj har alltid varit väldigt kärleksfull, men på grund av psykisk ohälsa kunde det bli dysfunktionellt i perioder. Vi splittrades som familj och jag bodde själv i Malmö. Jag hade mycket problem med ångest och försökte hantera det så gott jag kunde, berättar hon.
När hon var 18 år började hon arbeta med lera för första gången, vilket skapade ett andrum mitt i allt det svåra.
– Leran blev ett sätt att våga känna och bearbeta det som var svårt. Skapandet gav mig ett uttryck för mina känslor, samtidigt som det hjälpte att låta händerna arbeta medan jag satt med ångesten och det jobbiga inom mig. Jag glömde allt annat och gick helt upp i färgerna och mönstren. Jag tappade tid och rum och fick ett uttryck utan att det påverkade mig själv eller omgivningen på ett negativt vis.

Efter några år flyttade Malou till Brasilien och skapandet upphörde. Leran försvann nästan helt under många år, men efter hennes lillebrors suicid förra året kom behovet av att skapa tillbaka med full kraft. Förlusten blev omvälvande, både i sorgen efter honom och i insikten om hur mycket han burit inom sig.
– Det var så smärtsamt, både att förlora honom och att förstå hur mycket han lidit av sin psykiska ohälsa. Precis som jag en gång ville han inte belasta andra och höll mycket för sig själv.
Skapande med djupare betydelse
Hennes lillebror var själv mycket kreativ och lämnade efter sig stora mängder konstmaterial, verktyg och pågående projekt i sin lägenhet.
– Han målade och höll på med alla möjliga konstprojekt och hans lägenhet var som en ateljé. Jag hittade så mycket material där som jag kunde skapa något av.
Mitt i den tunga sorgen började hon återigen arbeta med lera. Den här gången fick skapandet en ännu djupare betydelse än tidigare.
– Min sorg var så tung att bära trots att jag haft väldigt mycket stöd från både av familj, vänner och min arbetsplats. Då blev leran levande igen och det var precis som förr fast ännu bättre.

I dag har hon byggt upp ett eget kreativt rum hemma där mycket av broderns material fortfarande används. På så sätt lever minnet av honom vidare i själva skapandeprocessen.
– Jag saknar honom enormt mycket men på något sätt får jag umgås med honom när jag använder hans rakblad till att skära i leran eller lackar mina smycken med hans lack.
När hon väl hittat tillbaka till leran fylldes hemmet snart av smycken och konst. Hon bestämde sig för att börja sälja det hon skapade. Det var viktigt för henne att försäljningen också skulle få ett större syfte, därför skänker hon en del av överskottet till vår insamling för mer psykologisk, psykiatrisk och suicidpreventiv forskning.
– Jag insåg efter någon månad att jag måste sälja lite, annars hade jag till slut inte haft plats för allt. För att hedra min bror och hans minne vill jag skänka en del till arbetet för psykisk hälsa.
Hälften av alla sjukskrivningar i Sverige orsakas idag av psykiatriska diagnoser, men mindre än en procent av de privata forskningsmedlen går till psykiatrisk forskning. Malou tror att psykiska sjukdomar fortfarande är svårare för många att förstå och ta till sig än fysiska sjukdomar, vilket gör att färre väljer att stödja forskningen ekonomiskt.
– Jag tror att människor överlag gillar logiska förklaringar där det finns en lösning på problemet. Psykisk ohälsa är mer svårgreppad. Det finns inte alltid ett varför utan ofta flera olika faktorer som spelar in.
I framtiden hoppas Malou att psykisk och fysisk ohälsa ska tas på lika stort allvar, både inom vård och forskning. Genom empati och kunskap kan människor med psykisk sårbarhet få hjälp att må bättre och hitta sin plats i samhället.
– I en utopi finns det tillräckligt med resurser, medmänniskor och medkänsla och vi har förstått vissa grundläggande fakta kring psykisk ohälsa som gör det lättare att både förebygga och behandla.
För att följa Malous skapande och köpa något av hennes smycken och konst, följ henne på Instagram. Om du själv är kreatör och vill hjälpa oss att finansiera mer psykologisk, psykiatrisk och suicidpreventiv forskning – kontakta oss.